Things end. But memories last forever.

 

Nu har bloggen äntligen kommit ikapp det verkliga livet och därmed kan jag nu börja uppdatera mera i nutid igen! Så nu tänkte jag helt enkelt skriva av mig lite om livet på sistone. Som ni har märkt var denna höst fylld av ovanligt mycket ljuvlig kvalitetstid med vänner samt roliga och fina bravader och festligheter. Det har verkligen varit full rulle hela tiden, vilket har varit himla roligt, men därför har jag heller inte haft tid att ta det lungt och landa i vad som pågått under alla dessa guldglimtar. För sanningen är nämligen den att jag samtidigt har den tuffaste hösten någonsin bakom mig - jag har nog aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som jag gjort på sistone faktiskt. De senaste sex månaderna har jag och min älskling dessutom bott ifrån varandra på grund av jobb och har därför bara träffats de enstaka gånger jag även nämnt här på bloggen. Mycket har alltså pågått både på och under ytan och livets kontraster har varit tydliga. Detta har även gjort att jag inte alls hängt med under hösten och då det blev första december levde jag fortfarande i typ september. Jag som älskar allt julmys var verkligen inte redo för varken december eller jul mentalt och jag kände ett tag att jag skulle ha behövt en extra månad mellan november och december för att verkligen hinna ikapp och bli redo, och det trodde jag verkligen att jag aldrig skulle säga, haha. Men, förutom att bloggen har kommit ikapp det verkliga livet så har även jag gjort det nu och jag känner att jag är prick där jag ska vara. Hemmet är juldekorerat, det är slutspurt på jobbet, min älskling har flyttat hem och snöflingorna har dalat ner de senaste dagarna. Så nu är jag faktiskt himla redo för allt julmys ändå. <3