Things end. But memories last forever.

Jag har varit hemhemma i Kristinestad två helger i rad nu. Det var egentligen inte meningen alls och den senaste helgens besök var faktiskt helt oplanerat. Men livet kommer emellan ibland och plötsligt fick jag veta att min farmor hade somnat in. Och denna helg ägde alltså begravningen rum. Det var en liten, fin, kort och sorgsen begravning, men mera än så tänkte jag inte skriva här. Förövrigt hade vi ändå en trevlig och skön helg tillsammans med hela familjen. Vi badade bastu, gick flera promenader, hälsade på momi, åt middag på restaurang Crazy Cat, tittade i gamla fotoalbum och spelade massa Wii. Det var en evighet sedan vi senast spelade Wii, så det var verkligen himla roligt! Fotografierna här ovan är från en av promenaderna då vi stannade till vid vattnet. I år kan man tydligen kasta mackor i slutet på januari också..