Things end. But memories last forever.

Igår hade vi bestämt oss för att fara och skrinna med Erika. Jag kan inte ens minnas när jag senast skrinnade, det måste ha varit i gymnasiet? Så jag skulle med andra ord ljuga om jag sa att jag inte var lite nervös före, haha. Jag menar, Erika är ju en graciös isprinsessa medan jag verkligen bara är bambi. Det tog ett tag före jag blev van med att stå på skrinnskor igen, men därefter hade Erika skrinnskola åt mig och lärde mig fina konster. Jag gjorde så många piruetter att jag slutligen var tvungen att avbryta för att jag mådde så dåligt, haha! Innan vi avslutade skrinningen var jag ändå kanske lite mer isprinsessa än bambi. :-) Åh, det var verkligen så himla roligt! Jag var så glad efteråt att jag gav min duktiga lärare en stor kram. <3 Jag var hemma igen någon gång efter aderton nollnoll och det var fortfarande ljust ute, vilket ju också var helt ljuvligt!

 

Lite senare på kvällskvisten hörde jag av mig till Jennie och fick som svar: "Ska bara äta upp maten och så kommer jag ner". Älskar att bo i samma höghus! Jennie är mest på vift nu när det är skidsäsong så jag saknar henne så mycket när hon inte är här. Det var skönt att bara prata i flera timmar.