Things end. But memories last forever.

 

Alltså hahah, jag kan verkligen inte sluta skratta. Jag hade min barndomsvän Jennie på sleepover här i helgen och då kom vi bland annat över dessa gamla godingar från när vi var små tretton- fjortonåringar. När vi var yngre och ännu bodde i samma stad var vi verkligen som helan och halvan. Vi umgicks nog kanske varje dag och hittade alltid på roliga äventyr. Speciellt mycket gillade vi att fotografera. Vi hade med kamerorna precis överallt och fotade PRICK allting. Ni kan nog inte ens förstå hur mycket bilder det finns på oss två. Dessa här ovanför är ett handplock från några av våra otaliga photoshoots. Helst skulle man ha så ful min som möjligt, tydligen.. :-)

 

Iallafall. Jag hämtade Jennie från bussen på lördagkväll och väl hemma fixade vi ihop räksmörgåsar. Därefter blev vi nostalgiska och kikade på en hel massa gamla bilder. Vi skrattade så mycket att magen krampade och tårarna rann. Ibland skämdes vi även så mycket att vi helt enkelt fick byta bildmapp, haha! Innan vi somnade låg vi och pratade till långt efter midnatt, precis som förr. När vi vaknade på söndagmorgon föreslog jag, som den brunchälskare jag är, att vi skulle gå på brunch och det var Jennie inte sen att tacka ja till. Vi åkte därmed in till stan för att äta en drömmig brunch och efteråt traskade vi runt i stan och i några klädbutiker med matkoma. På eftermiddagen skildes vi sedan åt igen, så det blev ett kort men härligt besök!