Things end. But memories last forever.

Att jag är galet förtjust i kräftor har väl nog inte undgått någon. Jag kan nog äta hur många som helst, alltså! Och då är det väl ingenting märkvärdigt med att jag har firat tre kräftskivor inom en vecka? Hehe. Vi ville nämligen äta kräftor med familjen också, så igår fixade vi ihop en minikräftis på villan tillsammans med hela familjen. Det var såå gott som vanligt, och till efterrätt hade mamsen dessutom bakat universums godaste halloncheesecake. Himla mätta avslutade vi sedan kräftskivan med både frågesport och allsång.