OM SISÅDÄR TIO HIMLA FINA KILOMETRAR


Ungefär här började jag min länk igår. 
Ganska snabbt möttes jag av dessa filurer. Kändes som om jag var hemma på villan. 
Jag följde sandbanan och kom ner till havet. 
Där fortsatte jag med att springa längs med stranden. Så härligt!
I slutet av stranden träffade jag på mera filurer. 
Sedan sprang jag över en liten bro och kom in i en liten skog, där jag sedan fick välja stig, beroende på vart jag ville. 
Jag såg en stor bro, så jag valde att springa ditåt. Dock stannade jag vid strandkanten några minuter för att njuta och andas in alla fina miljöer och intryck. 
Därefter sprang jag vidare, nu längs med vattnet i viken samt på en lång brygga. 

När bryggan tog slut spurtade jag uppför trappan och förbi en stenmur. 

Kom då fram till dethär fina stället, och lite senare fick jag syn på något alldeles alldeles ljuvligt.
Alltså förstår ni hur vackert det var?! Jag som älskar vattenfall!
Efter att jag beundrat vattenfallet en stund (och knäppt tusen bilder) tog jag en stig som ledde mig vidare.
Sprang igen över en bro, som denna gång gick över en fors. 
Och såå himla fint!! På broräcket fanns så många kärlekslås. <3

Lämnade vattnet för en stund och kom till en åker. Tyvärr såg jag inga får eller kor, vilket det lär ska finnas här. Japp, det var nog till Helsingfors jag flyttade iallafall, haha.

Sprang genom en skog och över denna bro..

.. Och kom ut här. Nu var jag inte så säker på att jag var i Helsingfors längre. Det såg ju precis ut som "på lande". 
Här någonstans vände jag, och började söka mig mot vattnet igen.
Sprang runt viken på andra sidan nu och hittade både bryggor och små båtar. 
Slutligen sprang jag över den stora bron jag först bara sprungit förbi och sedan vidare hela vägen hem, återigen längs med havet. Finaste tio kilometrarna någonsin, typ.

Ja, så såg min länk ut igår. Det var meningen att jag bara skulle ta en kort springtur för att utforska området här runt mig, men det var ju så himla fint att jag aldrig kunde sluta springa. Dessutom var jag ju tvungen att stanna sisådär hela tiden eftersom jag ville ta foto på allt fint, så det blev minst sagt en intervallträning. Fint så. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0