Things end. But memories last forever.

Ja, så efter kick off:en som ägde rum för två veckor sedan hade jag plötsligt en skadad högerfot. Jag vet fortfarande inte vad som har hänt (hehe), men denna fot har orsakat mig alldeles för mycket besvär. Jag har inte kunnat gå, träna eller leva (okej, kanske lite överdrivet, men ni förstår) normalt de senaste veckorna och för tillfället är foten inlindad i bandage samtidigt som jag äter medicin tre gånger per dag och hoppas att det ska räcka så. Men nåja, i väntan på att foten ska bli bra igen får man ha andra lösningar. Så idag när Jennie skulle ut och springa hoppade jag på cykeln och höll henne sällskap cyklandes istället. Härligt frisk luft, mycket prat, nya vägar och tio kilometer senare var vi hemma igen. En lite roligare länk.