Things end. But memories last forever.

Här är feelisen lixom inte riktigt likadan som den var igår, alltså.. Efter en sjukt rolig kväll orkade jag ändå upp till morgonföreläsningen och då jag kom hem joinade jag Karin som fortfarande låg och sov i min säng. Där låg vi och slöade i några timmar före det återigen begav iväg till skolan på en kurs. Nu mår jag dåligt, är trött, har ont i foten och är hungrig. Jag vill ha en mamma som lagar middag åt mig och en pojkvän som tar hand om mig. Och en förklaring till varför jag inte kan gå på min högra fot. Det är tungt idag, hörni.